penkiepafinska

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men ja måste bara få ur mig detta kaos.
Jag är i Norge för er som inte vet och ska vara här i 5 veckor och jobba. Ska bo med min bror och hans kompisar.
Vi kom i söndags och bor mitt i en flytt kan man säga. + Min bor och han som står på lägenheten är i Sverige.
Here goes:
Jag får ett samtal mitt på dagen där M säger att tjejen som ska flytta lite grejer inte kommer in i lägenheten. Och då hade ändå M sagt till R och G att dom INTE fick låsa en spec knapp för då kommer ingen in i lägenheten. Så vi trodde ju att det var deras fel... Jag ringer dom men dom had einte rört den knappen. Men hon kommer fortfarande inte in.
Ja åker hem och det är grejer utanför lägenheten och nyckeln går inte att vrida på, jag träffar den här tjejen, E, och hon har precis ringt en låssmed. Guld det tar 1 ½ timme och kostar 4lax... hallå?!
Vi ringer till han som har lägenheten och frågar hur vi ska göra bla bla han tycker vi ska ringa låssmeden.
Jaha, E börjar ringa igen och när hon pratar med låskillen så ser jag en slagspanik i hennes ögon samtidigt som ett brandlarm går... vi vet inte var, hennes känsla var att det var i den lägenheten vi bor men vi kunde ju inte komma in, och då ble det ännu mer panik för henne + hon visste att dom hade hält ut olja (sån man har på bord och stolar) som är jätte brandfarlig, i köket.
Hon börjar springa runt och upp i trappen knacka på alla dörrar, och ner igen och skriker att hon ringer brandkåren för hon känner att de luktar. Vi springer upp men ja kände bara lite men de fanns ingen rök eller vi visste inte var larmet kom ifrån. tillslut så kommer vi upp på översta planet och det var där larmet hade gått men de va ingen fara dom hade bara bränt något...
Hon pratar fortfarande med SOS (eller va de heter här) och försöker säga att det inte brinner... då sitter vi alltså ute på trappan och vet fortfarande inte hur vi ska göra med låset...
Då hör vi sirener... nej tänkte ja.... jaha... fösrt på plats en sån "för brandbil" som ska hålla koll på platsen, efter det en riktig brandbil, sen en ambulans, sen en cykelpolis (vad han nu skulle kunna göra...haha skoja) sen en polisbil sen en till brandbil.... jaha...
Efter många om och men... så drog dom iallafall... och vi satt kvar där och funderade på hur vi skulle få upp låset. R tar tag i det igenoch säger att han ska försöka igenoch han får faan upp dörrjäveln... helt sjuk.
Vi går in och adrenaliner bara sprutar åt alla håll kändes de som... jaha... så känner jag att de luktar bränt.. går ut i köket... ja men då e ju plattan på... men den e liksom inte röd som den borde vara om den hade varit på i 3 timmar liksom... men de e ingen som har satt på den nu när vi kom in... helt sjukt!
Och mitt i allt ringer de på dörren och två tjejer stiger in och ska hämta lite grejer, dom hade tydligen bott där några månader tidigar och hade nyckel till lägenheten... safe or what!!!

Så herregud vilken dag... Jag trodde seriöst att det inte var på sant... men de va de!!!!

Uppe med tuppen, eller ja, inte den tuppen som Tess och jag hade utanför fönstret i Mexico, det är nog en tröttare tupp! Kl var kvart i 10 när ja och syster tog cyklarna till Ökan där vi körde ett cykelpass och lite styrka och rehab. Jag lyckades få den sämsta cykeln så jag bytte, men då fick vi inte sitta bredvid varandra. Jag hamnade bredvid en kille som verkade pratglad. Det värsta med att en stranger pratar med en är ju att man liksom inte vill vara otrevlig. Jaha där sitter jag och kör mitt pass och tar i å så börjar han prata om att det är så himla bra öppettider på ÖKK, jaha vad säger man då...
Ja vi hade inte så mycket att prata om faktiskt... så jag försökte avsluta samtalet ganska snabbt...det gick sådär. + Som Tess sa, han är liksom stoneface när han pratar =han hade försökt prata med Tess en annan gång... HAHA

Sen gick vi över till Eyra och körde intervaller i simning, det gick toppen. Vi var hare 5 var sen bytte man, effektivt tyckte ja!
Så kom jag hem och kände att jag har en grej jag skulle bheva göra, men det är äckligt , jobbigt och neeej jag vill bara inte. Städa bakom spisen.
Jag skulle vara duktig och koka en hel kyckling för att kunna göra gryta, så när kycklingen var klar och jag skulle ta upp den ur vattnet så levde den väl fortfarande och hoppade tillbaka i vattnet så det stänktes vatten över hela spisen och bakom... åååh typiskt!!!
Så nu var det dags.. och jag säger bara... det här sk ajag inte göra frivilligt eller ofta... USCH!

Nej nu ska jag ta en promenix i det fina vårvädret, sooolen bara strååålar!!!
Pusså kram vi ses på stan!

Ååååååhhhh.... ibland så känner jag mig som en ballong, (ja ja kanske ser ut så oxå men ändå) men när jag känner mig så... så kan ibland en kommentar eller ett missat skot på träningen bara ta all luft ur en och jag vet inte hur man andas.
Fick ett mail från kära Andreas idag och han skrev att jag låter som jag är i behov av en kram! det tror jag också, men det kan bli farligt för jag tror att jag kommer ta all hans positiva energi... om inte all energi överhuvudtaget. Men han har nog lite till övers för han har fått en egen lya! TUNG E HAN!!!
Jag kommer ihåg så väl när jag kände mig sådär glad hela tiden, det var bla under en tid när jag var i Norge. Kan ha varit för att jag var påverkad av alkohol fre lörd sönd och supermåndag också... haha, skoja! Men då iallafall så kommer dom tjuriga gubbarna som man jobbar med åkandes på deras trötta truck och man ser hur dom inte har någon energi, då kunde jag bara säga HEJ HEJ, och jag kände hur dom bara sög energi ur mig, men fick till ett leende på grund av det. Vem har tagit den super energin jag hade?! Det är ju inte för inte jag blivit kallas solstråle så månda ggr.
Men det är väl som man säger, att tänker man positivt så händer det positiva saker, men tvärt om... vill inte ens tänka på de!!!

Kvalet ser ut att bli ändrat, vi skulle spela hemma på onsdag mot Kundälv, men Nacka har tackat nej så nu blir det Höör borta på onsdag istället, det känns sådär! Alltså att åka 50 mil... herre gud, jag är sååå glad att jag kan sova var som helst när som helst!!!

Foten, känns bra.... eller bättre eller hur man säger! Jag går hos en sjukgymnast som hjälper till att strecha foten, sen tycker jag mest att vi snackar, kanske därför ja inte märker de han gör!! haha...
Men jag tyker att det känns mycket bättre, det var en 4 dagars period vi hade där jag fick vila foten i 4 dagar. De va naaaaajs!!!

Saknar min bror... kanske dag att komma hem Nisse... till din syster yster!!!
Tack Astrid för din poitiva energi, önskar jag kunde komma med i helgen och hälsa på och få lite frisk luft!!!!! Skulle göra mig gott kan jag lova!!!

Det är så skönt med fredagar, då vet man liksom att veckan är över. Jobbet blir inte så tungt och tiden går snabbt. Jag har massor planerat som vanligt den här helgen. Tobbe ska till Åre, men som sagt, jag har så mycket planer att jag förmodligen knappt kommer märka att han är borta förens han är tillbaka.

Jag har brutit ihop, och jag har kommit igen, man kan säga att jag är på väg uppåt. Guld känns det. Man betar av en sak i taget som ja tycker är eller har varit jobbigt eller mindre kul och sen blir listan inte så lång. Förmodligen så väntade jag väl för länge innan jag tog tag i den.

Igår började min simskola. Guld, crawl ska jag lära mig och jag tror inte att det är helt omöjligt, men däremot jävligt svårt. Själva rörelserna är inte så svåra utan det blir ganska naturligt.... MEN andningen. Hallå, man ska liksom försöka få in massa luft när det är svallvågor för man plaskar = jag fick in en massa vatten. Kändes sådär. Jag kan helt ärligt säga att jag orkade inte ens en hel längd. Så jag har massor att träna på nu. Men kul vad det, riktigt kul!!! Och jag tror absolut inte att det är omöjligt att lära sig, jag vill bara kunna flyta smidigt fram och inte som den flodhäst man är, och sen göra en snygg vändning under vattnet och simma vidare, förstå vilken träning det är!!!

Så nu är jag på väg till simhallen igen! Mickan och jag ska simma ikapp och sen sola! Så skönt det är att bara kunna veta att man inte behöver stressa.
Imorrn är det match igen. En viktig en. Det kan betyda kval till elitserien och i det här skedet finns det ju bara en sak,  och det är att vinna!
Hej här kommer segertåget!
Nu kör vi
J

Känns som ni behöver en uppdatering mina vänner!
Here goes
Jag mår inte så bra i foten som jag har hoppats, jag har ändå varit borta heeeeeela säsongen, känns sådär. Just att infon av min läkare var att jag skulle vara borta en månad sen skulle jag vara tillbaka... med 50% mer rörlighet i foten. Hur bra låter inte det?!..... lite aldrig på läkare!
Nu 5 månader senare, springer jag fortfarande med smärtor i foten, inte på samma ställe, men vad spelar det för roll, ont gör de!
Jag har nog aldrig känt mig så ensam som jag gjort under den här tiden. Jag har haft så många som stöttat mig, men ändå har jag varit ensam. Det är ingen som har haft samma problem eller varit med som samma sak eller vet vad jag ska göra... När jag var på Dominikansk, då kunde jag känna mig ensam. Men jag lovar, inget har varit i närheten av detta.
Tyvärr så gör en sån här sak att man tappar suget på det mesta... och de slutade med att jag fick ont i magen i helgen. Då menar jag ont i magen. Så fick jag när jag fick diagnosen "arbetsnarkoman"... jaha... kändes sådär. Krampar och grejjer, det jobbiga är ju att det bara är jag som kan hjälpa mig själv ut situationen...

Viktnedgången gick ju sådär... ibland undrar jag om det är så att vi tjejer ska leva hela livet med att banta... helt sjukt vilken dålig självdiciplin jag har. Usch! Men jag skyller på foten... iallafall den här gången. Det gick ju guld när jag precis opererat mig, för jag skulle bara vara borta en månad, jag hade sån energi. Sen kom bakslag på bakslag. Om ni nångång varit på botten och vänt så vet ni nästan hur de känns... för när jag va där, då grävde ja mig ett hål... så långt ner var jag. Sen klättrade man lite... men föll om inte ännu djupare, jävligt djupt!

Men jag är inte bitter!!!=)
Idag fick jag skratta hur mycket som helst, jag grät... så kul var det. Tyvärr var det en tjej på jobbet som fick offra sin panna och skada sig för att jag skulle bli så glad! Du fick kanske en stjärna på himlen!
Jag är ju skratt.. var tog det vägen? Min identitet är på villovägen.... kom tillbaka!!!

Det känns som det blev mycket känslor på en gång...det är lite så jag är... kontrollfreak med massa känslor! Doesn't that sound great! Jag blir också rädd!!!

Okej jag vet att jag inte har uppdaterat på länge... det har hänt massor!!!
Först ska jag berätta om Camebrigde, det gick bra, guld, men så flyttade min konsult hem sin verksamhet. då kände jag att det var lite långt för mig att åka till henne när jag sett att det finns en konsult precis runt hörnet vid mig. Så jag tog mig i kragen och gick in dit.
Jag berättade att jag ville byta konsult och att jag hade kört det i nästan två veckor. Så va ja "dum" och berättade om min fotoperation, för man fyller i en hälsodeklaration där man skriver om man har gått igenom en operation.
Men jag skrev att jag inte hade det för min läkare sa ju att det inte va någon stor operation och min andra konsult sa att det va ok att jag körde igång på renkur så länge jag inte gick på smärtstillande.
När jag berättat att jag var nyopererad blev hon "jätte" arg.
Hon frågade helt strängt att jag hade väl kört kombinerad kur eftersom jag behöver ha så mycket näring jag kan få och bla bla bla.... så jag svarade "ja" på den frågan. Två måltid om dagen då eller frågade hon... å då svarade jag "ja" på den frågan också. Ja det var tur det sa hon... jag höll på att skämmas ihjäl, helt seriöst. Så nu sen en vecka typ får jag inte köra ren kur utan måste öra kombinerad (som jag iofs gjort i två vecor redan..haha)
Så nu håller jag på att gå upp några kilon igen... känns svin bra, verkligen... NOT!

Sen till foten som är mycket mer positiv!
Jag togbort mina stygn igår och fick idag veta att jag får börja träna som vanligt igen! Sen ska jag ju såklart trappa upp det men snart är jag på planen igen och ni kan inte ens förstå hur skönt det känns! Igår körde jag cykelpass dirr när jag kom hem från sthlm, och idag har jag kört ett cykelpass på dagen, en långpromenad med Dogge mit på dagen och nu ska jag strax iväg och cykla igen och ev springa lite... YEEEEES! Det är dags nu... nu kör vi!!!!! Heja heja!!!

Nästa vecka börjar jag jobba igen, känns lite konstigt faktiskt! Men det ska bli kul att ha något att göra på dagarna igen, försår inte alla som e arbetslösa, det är ju massa jobbigt att vara hemma!!

nej nu kommer Toby snart då ska jag krama lite på honom sen är det dags för träning!
Hej hopP!!

Jag kan inte bli kallad klumpfot länre, jag kan inte heller bli retad för min "fina" sko. Känns hur bra som helst. Kändes som hon tog bort en del av foten, har blivit lite van att ha bandage. Trodde inte att bandaget var så hårt som det var...
Nu ska jag berätta nått äckligt men roligt. Jag har ju sagt som vissa har hört att jag har haft en skena på insidan av bandaget men har ju inte riktigt förstått varför jag har haft det. Så igår när min läkare ringde så berättade jag att jag ville få ett tunnare bandage så att jag kunde få på mig en vanlig sko. Det var helt ok sa han å så sa ja att jag ville ta bort skenan... vilken skena frågade han. Ja skenan som sitter innanför bandaget, (jag menar jag känner ju vad jag känner) haha... då säger han det finns ingen skena, det är ditt eget torkade blod från såret.
Haha... och jag kan säga när jag tog bort den idag... det är som en skena, så hårt var det... fräääääshhhhtt!!!

Men nu är det borta iallafall och nu ska jag börja träna foten lite mer än bara promenader. Nu kan jag helt plötsligt röra å foten massa mer än vad jag kunde innan. Guld e de!

För att berätta hur det går med maten så går det bra... idag åt jag den godaste shaken... blandade en vanilj och så tog jag i kanel! Hur gott som helst, smakade som tomtegröt!! hehe...smak av mat=positivt! Vet ni att snart har halva tiden gått då är det ju nedförsbacke... hejja hejja!!!!

Snart ska jag åka å kolla på träningen... snart får jag träna också!!!Yes
J

Det är faktiskt sant... men jag måste nog erkänna att jag hade nog inte noterat det om jag inte hållt på med dieten. Den fjärade dagen är snart slut för mig! Det är ju guld... åh vad jag önskar att tiden kunde gå fortare ibland!
Me jag försöker ändå tänka såhär... om jag inte ens kan klara 21 dagar av mitt liv, tre veckor, vilka motgångar ska jag då klara här i livet.
Men det är för kul hur man ser hur mycket mat påverkar våra liv.
Som igår när jag stod och pratade med min syster och Mickan på stan... jaha då kommer det en tjej och cyklar förbi och hon äter en bulle... MED VANTAR! Jag hade som sgat nog inte sett det egentligen, men nu gör man det. Man ser att människor stoppar i sig mat HELA TIDEN! Och jag känner själv att kvällarna är ju värst... då är man van att stoppa något i munnen;) Hehe de lät bra... nej men jag menar att det behöver inte vara någonting jätte onyttigt. Det kan vara en mandarin, vindruvor, nötter. Ja men allt...men nu då sitter jag där med min jävla vättenflaska helt ledsen över att jag behöver stoppa saker i munnen.

Själva hungern går ändå ganska bra, det var här om dagen det var väldigt hungrigt... den (magen) pratade hela tiden och det kändes inte så kul. Men det har ändå gått förvånandsvärt bra!
Imorrn är en fjärde del över... hehe man måste tänka på sånt hela tiden.
Jag kommer däremot hamna i en jobbig sitation på lördag när vi ska på match låååångt bort! Så ska alla i laget äta tillsammans... jaha ska jag då sitta utanför och vänta eller?? Känns sådär faktiskt. Samma sak när vi åker hem då kommer dom också stanna och äta... och då är jag ju i mina viktigaste dagar...

Kul är en annan sak också. Jag läste lite olika personers bloggar när det kommer till den här kuren HAHA! Hur dåliga är vi människor egentligen. Jag är glad att personerna som skrivit bloggarna ändå är så ärliga som dom är. Jag menar dom skriver att "jag gör en kur bla bla bla." Sen så kommer ALLA dessa ursäkter. Helt seriöst, man måste ju kunna göra en bok om ursäkter.
Det var en tjej som började sin blogg med "jag har börjat hel kur med cambridge bla bla... men var TVUNGEN att avbryta lunch dagen efter..."
Hehe... okej då kan man undra varför hon blev tvungen att avbryta. Och samma tjej skrev också att hon under kuren fick mens och klarade inte av suget så hon åt choklad och lite annat smått och gott.
Fler exempel:
En tjej gick upp 2 kg i vikt, och så rannsakade hon sig själv och skrev vad hon hade ätit.
Följande: En hel kladdkakemuffins smet
2 choklad kakor
Mackor som en måltid

Men hallå stopp, var tog karaktären vägen? Inte så att man "syndar" med en macka eller en godisbit... utan här kör vi hela smeten och ja du...!
Men jag ska väl kanske inte säga för mycket en vacker dag står jag väl där jag också!
3 kilo och lite till är borta iallafall... nu kör vi.... nedförsbacke eller hur=)
Heja heja!!

Jaha, jag har gjort det igen. Mitt arga och irriterande jag kom fram igår. Jag har haft väldigt mycket problem med min telefon. Så jag skrev ett argt mail och berättade precis vad som hade hänt och att jag ville häva mitt avtal.
Det ringde en kille och allt slutade med att jag kommer få en helt ny telefon (jag fick välja vilken jag ville ha av alla modeller...tackar tackar) sen får jag betala av min telefon (som var ett av problemen att man inte kan betala av telefonen som man har på avbetalning) vilket jag kan tycka är helt vrickat. Jag har en telefon på avbetalning, så vill jag betala av den, då kan jag inte det. Men se där det går visst det, och det var väl det jag trodde!!=)
Sen förlängde jag aldrig mitt abonnemang utan man kan säga att jag fick en telefon!!
Så nu är jag glad igen!!!

Lite uppdateringar om foten då, jag mår hur bra som helst! Jag har sammanlagt ätit två värktabletter, och det är inte ens "riktiga" värktabletter utan detta är alvedon fast lite starkare. Och jag tog dom pga att "du kommer ha ont, sårsmärtan, nästa sommar kommer du veta hur bra allt gått bla bla..."
Nu kommer väl karman ikapp och jag kommer få svinont inom snar framtid... MEN jag är så glad att allt går som på räls just nu med foten. Jag går ju utan kryckor, helt normalt!!! Svin najs!!
Så nu håller vi alla tummar om att jag får sätta på ett tunnare bandage så att jag kan ha en vanlig sko på mig snart igen.

Och kuren, jag börjar med den idag. Och jag har gått på ren kur direkt. Så jag ska ng gå och ta mig en drink nu som är frukost.
Sådär, vanilj blev det, den smakade som milkshake. GÖTT=)
Dom tre första dagarna är värst säger dom, sen kommer man in i det! hehe...
Så invägningen var igår och jag vägde 73,6kg. Helt sanslöst om jag får säga det själv. Jag har aldrig vägt så mycket... Men nu kör vi!!

Hämta en snowboard sen är det Dogge time=)
Hej hopp ha en trevlig dag!

Mina vänner, jag är opererad och mår toppen! Det enda som "stör" mig lite är att jag insåg när jag låg på uppvaket att jag hade en jävla fläskläpp. Så jag frågade en sköterska som stod brevid när jag vaknade om den. Han svarade at jag hade hade en slang i halsen och att den kanske nöp till är dom tog bort den. Jaha tänkte ja.... nog om de. Mickan fick sig ett skratt iallafall!
Men så när vi kom hem och jag stod i hissen... ja då är ja blå och öm, på vänstra kindbenet. Hallå va hände, tappade dom något på mig under opertionen? För det skulle ju vara typiskt min otur faktiskt!!! Men kan man inte berätta det isåfall??=)

Nu kommer jag vara sjukskriven i lite mer än tre veckor. Anledningen är att så länge det är ett sår, som verkar vara ganska stort, läker så ska foten vara i högläge. Samma höjd som hjärtat. Eller att hjärtat ska va i samma höjd som foten som min narkosläkare sa... hehe

Ta två djupa ande tag, *andning 1* lite skratt, *andning två*, "nu får du sova så gott" va redan tänkte ja.... *andning  tr.....* DUNK helt borta... sen vaknade ja å då va allt klart... konstigt!!
Så har ma ju sådär schyssta trosor på sig, som inte riktigt föler modet. Dom dras enda upp till armhålorna och benen ser ut som barns underbyxor. Så när jag satte på mig dom vek jag ner dom lite. Så på uppvaket ville dom att jag skulle gå på toaletten, och det var en äldre kvinna som hjälpte mig. Så när ja va klar och stod och tvättadehänderna så såg väl hon att jag inte dragit upp dom som man "ska" så hon drog upp dom åt mig.... HAHA
Och jag tänkte, men va faan.... aja ja säger väl till. "Jag har dom gärna lite nervikta, jag brukar ha ganska stor byxor med häng och så och dom här följer inte riktigt mitt mode=)" Då skrattade hon och bad om ursäkt!

Så nu sitter jag här i min soffa med foten högt upp och skriver lite. Jag har fyra planer för dagen Köpa ett par schyssta raggsockar somjag kan ha i min snygga klumpfotsko som jag ska bära i tre veckor... WTF. Sen ska jag gå ut med Dogge, hälsa på jobbet och gå till träningen. Det kan ta några timmar för mig att ta mig framåt...men de blir kul! jag kommer hopp, gå!! men det ska nog inte va några problem!! I fix...

Så over and out så länge, Cambridge kommer igång snart, måste bara känna efter om jag behöver värktabletterna, annars kommer jag börja snarast! Är riktigt peppad!

Sköt er all folks! /Miss J

En helg med massa händelser, vi förlorade bla en match, typisk! Men jag ska inte skriva massa saker om handbollen för det är inte den här bloggen till för.

I fredags var jag på mitt  första "cambridgemöte". Jag träffade en ladie in red skulle kan kunna säga. Hon hade knallröt hår, så skön är hon! hehe... vi pratade kanske 30 minuter om allt som har med den här kuren att göra, och jag fröken nyfiken hade ju massor att fråga.
Men nu har vi gjort alla frågetecken till utropstecken så nu känner jag mig lugn eller vad jag ska kalla det.
Många säger att man kan bli yr och inte ha någon ork, medans hon säger att många av hennes kunder blir helg galet pigga. Sen vet man ju inte om det har med vad man normalt gör på fritiden. Tränar 6 pass i veckan + match?
Hmmm... men det är viktigt att man följer det som man ska, tex dricka minst 3 liter vatten om dagen.
Hon böjade med att säga, när jag berättade hur mycket jag vägde och hur lång jag var, att enligt BMI tabellen så är jag precis på gränsen till överviktig, och jag har aldrig fått det så rakt i ansiktet av någon som man inte känner.... så ja satt där och tänkte "jaha... okej så du kallar mig tjock eller?!" haha... men jag sa det ju aldrig såklart! Enligt den där tabellen, då ska jag väga 58 kg i tanke på min längd. Men hon trodde lätt att jag kunde gå ner 12 kg innan jul. Men vänta, lite måste jag väl ha kvar... tydligen inte. Så vi får väl se var de barkar.
Hur som helst så ska jag köra en "kombinerad kur", där jag bara byter ut ett eller två mål om dagen mot en drink. Sen på onsdag då börjar allvaret. I tio dagar ska jag köra ren kur. Bara drinkar, sen ska jag kombinera igen för hon vill att jag ska gå på fast föda när jag ska opereras eftersom det tar på kroppen att bli nedsövd och så... sen kan jag börja igen med den rena kuren.
Så är ni beredda, på onsdag sker de!!!

Idag sa in mamma nått jätte kul... förra julen så bad jag henne sticka en halsduk till mig, absolut det skulle hon göra, men grejen är den att den inte hann bli klar så jag fick den idag istället. Toppen sa ja den blev svin fin!! Så sa jag att hon kunde få sticka en till sak om hon ville, och det ville hon jätte gäna för de va ju kul. Så jag frågade om hon kunde sticka ett par lovikavantar till Tobbe, "är det okej om han får dom utan tummar" svarade hon då. HAHAHA jag förstod att det visst inte var så lätt att sticka tum-delen... men det gör inget, det fick bli en mössa istället till mig=) Tycker om min mamma!!!

Nu är det tid för kärlek puss kram

Nu mina vänner är det dags... jag är tillbaka som bloggar. Guld, har verkligen känt mig som en bloggare... NOT! Men jag har skaffat mig ett mål.
För er som inte vet så ska jag operera min fot. Jag har någon typ av benutväxt på mitt hälben som tydligen "slår" mot mitt båtben. Normala människor (som min läkare sa) så har ni (eftersom jag då blev plasserad i kategorin onormal) 1cm mellan dom har två benen men mina sitter väldigt nära vilket gör att jag får ont. För att komma till saken så ska jag iallafall operera bort den delen som sitter i vägen.
Under denna period, som börjar den 9 nov, så har jag skaffat mig ett mål. Jag vill gå ner i vikt. Nej jag är inte överviktigt jag vet, och jag är inte tjock heller. MEN jag önskar att jag en dag ska känna mig så glad som alla andra verkar över min kropp.
Jag har mycket erfarenhet från anorexia och bulemi, inte jag själv för då skulle jag förmodligen inte se ut som jag gör idag=) Men av andra människor och det är inte så jag ska gå ner i vikt. Jag ska prova den här cambridgekuren. Jag vet ingenting om det, men jag tänkte att ju fler som vet om det i min närhet, desto mer press känner jag för att lyckas. Sen är det ju bara jag som behöver bli nöjd. Men jag är inte så duktig på att äta rätt som jag borde, elittränare som man är.

Nu när jag har skrivit allt detta, så tänker jag på en annan sak, att folk säkert tycker att man är som alla andra, eller att det är dumt att jag "skämtar" om det, eller varför ska hon skriva om det här bla bla bla.... CCL (ett uttryck jag lärde mig i Norge) som betyder Couldn't Care Less... hehe Och det är sant, detta är för min egen skulle och ingen annan. + det att det inte är någon som tvingar er att läsa vad jag skriver.

I mitt liv händer mycket saker... sånt som somliga skulle kalla små saker men som blir stora för mig, det känns bra att ha folk runt omkring mig som stöttar.
Tobbe (japp jag har skaffat pojkvän tro det eller ej men jag skyltar inte med det på FB) var guld idag när jag kände mig bitter, vad jag än sa så svarade han med "men jag finns ju här", eller "men jag är ju kvar"!!! vad skulle jag göra utan honom en dag som denna!

Ok allihopa, jag kommer berätta när jag börjar detta test... dom säger att allt sitter i huvudet, och jag som alltid ska verka så jävla stark i skallen, nu får vi se. Jag ska på ett litet möte imorrn!

Och jag ska verkligen försöka att skriva lite här, kanske jag har några som ändå läser det man skriver!!!
Over and out Miss J

Jag kände att det var dags nu... jag vet att n har fått vänta och längta länge men nu så tog jag arslet ur vagnen så här halv 12 en torsdags natt!!

jag kan jag också.

Åh det är så mycket som har hänt mellan jag skrev sist och nu. Man skulle kunna säga att det har varit en helvändning i mitt lov på sätt och vis. Jag menar första grejen som är hur kul som helst är ju att vi faktiskt gick upp i div 1 i år.

Ett till inlägg från resan, jag skrattar hela tiden när jag läser! haha, vilken underbar syster man har!!!

VÅRAN VERSION AV PÅSK I MEXICO.

Vi hade diskuterat hur man firar påsk här i mexico. Det är ju inte så svårt att försöka lista ut med våran fantasi.
Allt började med att vi tänkte att nu skulle det vara en jätte stor fest för folket började hänga upp vimplar över hela stan men som sagt i vitt och lila inte gult som i sverige) sen såg vi att man satte blommor frampå kofångaren och en tavla med en bild på en tjej...och vi förstod direkt att det handlade om att hedra "santa maria" som hade blivit påkörd.
Sen var vi på väg hem från internet när vi hörde ett dödsskrik från en gris. what... vi gick in på vårat rum och tittade ut genom fönstret och där hängde grisen uppochner och blev alltså offrad till Gud. Men som tur var hade han inte börjat... ÄN... vi stoppade fingrarna i öronen och gick ut på en promenad.
vi passerade stora parkeringar där busslaster med folk hade kommit för att bli omhändertagna av röda korset som var på plats. det var ju såklart hemlösa som fick mat och husrum av som sagt röda korset.
vi kom tillbaka till rummet och då såg vi att grisen låg där... död... eller... den vifftade på örat. OK den ska ska ligga där och förblöda, men vi såg inget blod... fast det kunde varit blod det som vi såg men det var ju inte rött men det var ju såklart eftersom den låg på jord. efter ett tag reser sig grisen upp... stapplar fram och ramlar ihop... herregud vilka jävla djurplågare. Dom måste ha sugit ut allt blod med en spruta för den är försvagad och börjar förlora sin rosa färg...

DEN RIKTIGA VERSIONEN AV PÅSK

Vi träffade en kille som var bror till ägaren av huset där vi bor... vi har ju tvungna att fråga vad det var som hände!!!
det enda dom gör för att fira påsk egentligen är den att dom inte äter kött på fredagen... slut!!!

men vad var det då med grisen? den blev inte alls offrad utan stereliserad för att inte kunna få små bejbigrisar. och det ser vi nu några dagar efter att den hoppar och springer som aldrig förr.
 Santa catharina som hon egentligen heter hade inte alls blivit påkörd utan hon var någon typ av helgon som man hedrade just denna helgen!
Röda korset var mest på parkeringen för att fira påsk och för att visa att dom var där. och busslasterna med hemlösa var inte hemlösa. utan folk från andra delar av landet som ville till havet. sådar vi hade inte ett rätt... men det gick ju ända. man kan saga att dom har påsk som vi... en ursäkt att få festa.
 Sen var de ju det har med våran batresa som brosan till han vi bor hos "lura" i oss! Det var typ hur häftigt som helst!
Vi skulle träffas kl.7 vi var uppe men inte han...Det har med att komma i tid!Han dök upp i alla fall o vi begav oss mot "hamnen". När vi kommer fram till standen möts vi av människor som ligger o sover på standen, det såg ut som de hade gått dit direkt från baren.... vi vänta på att någon skulle komma o hämta han sa han fick skjuts ut till båten, typiskt hans otur att de inte kom någon...han fick simma!
Vi hoppa på båten o en yngre kille me moppe musche hängde me han fick sitta längst fram hela resan o speja...stackare! Vi såg både donatello,michelangelo, raphael och leonardo (det du brosan). efter ett tag fick vi napp på våra fickespön som vi inte var så intresserade av. Vi ville ju mest se djuren...Men fisken vi fick upp fick vi senare äta. Det var HUR gott som helst!:)
Tillbaka till båten... Vi såg som sagt massa skölpaddor o fåglar som satt på deras sköldar naä de var nära vattenytan, bläckfiskar o en rocka..
det roligaste av allt då, där står vår kapten o styr våran båt, helst plötsligt står han med simfötter o ett lasso...vad nu?? helt plötsligt slänger han sig handlöst ut i havet o är borta under vattet i 1,2,3,4,5,6 sekunder sen kommer han upp med en turtles i famnen, han slåss för sitt liv för att få med sig den till båten...Dom tar upp den o plötsligt har vi en livslevande sköldpadda i båten...jaha va gör man nu...klappa, ta kort , pussa, ja allt! vi släppte ner han igen i vattnet.
Och tessan kommer precis på varför killen har moppe musche...Det är ju slutspelsskägg...:) Sen åt vi som sagt fisken som var asa god! Det var den dagen! Kolla bilderna såå coolt! Till alla dar hemma! Vi saknar er! Ni är underbara!
Ett leende ar som en jaspning! Det smittar! Kramar fran Jennifer o tessan

Idag på vägen hem från jobbet så lyssnade jag på radion, det var p3 såklart och då tog dom upp en så himla viktig sak.  Det var som om dom pratade om mitt liv, att dom liksom satt där i studion och berättade vad Jennifer Albertssons liv går ut på...
Dom sa såhär "i dagens samhälle så lever vi för helgen..."
Och hur rätt har dom inte. Jag tänkte på mig själv :